Tidmi n Fadela M’rabet tameṭṭut tamezwarut n Lezzayer tamunant yettnaɣen ɣef yizerfan n tlawin i yellan deg wayen tura “La femme algérienne” akked “Les Algériennes”

Asmi sɛiɣ nnig n kradet n tmerwin n yiseggasen deg laɛmer-iw, i d-mlaleɣ i tikkelt tamezwarut, war ma bniɣ fell-as, isem n Faḍila M’rabet, mi lliɣ ttnadiɣ gar lerfuf n tmekeriḍit n usuday afransis n Lezzayer. Mi ldiɣ isebtar imezwura n udlis-is neflen-d kra n yiḥulfan : n reffu i ixelḍen d unuɣni. Ayɣer urǧin…

Asmi sɛiɣ nnig n kradet n tmerwin n yiseggasen deg laɛmer-iw, i d-mlaleɣ i tikkelt tamezwarut, war ma bniɣ fell-as, isem n Faḍila M’rabet, mi lliɣ ttnadiɣ gar lerfuf n tmekeriḍit n usuday afransis n Lezzayer. Mi ldiɣ isebtar imezwura n udlis-is neflen-d kra n yiḥulfan : n reffu i ixelḍen d unuɣni. Ayɣer urǧin sliɣ yis-s uqbel ? Ayɣer ula d yiwen ur i yi-d-yenni belli tella tmeṭṭut tazzayrit i irefden imru, deg yiseggasen-nni n settin yakan, akken ad d-temmeslay ɣef liḥala ttidirent tlawin deg tmurt-nneɣ? Ayɣer nekkenti s tezzayriyin nezga nettmuqul ɣer wudmawen n tlawin yettnaɣen ɣef yizerfan-nsent n tmura n umalu, amzun akken asuɣ-nteɣ urǧin yelli?

Deg taggara fehmeɣ belli tanabit-agi mačči d tatut, maca d asfaḍ s uɛemmed. Fadela M’rabet tettwaɛzel, rran-tt di ṭṭerf, llan wid i tt-yekksen maḍi seg yineḍruyen iɣelnawen imi tettnaḍaḥ ɣef yuzerfan n tlawin deg tmetti i yesseduy urgaz. Asurdu-ines yesɣli-d fell-as aḍerref, tasusmi n bessif i d-yessegwayen ayɣer awal-is yeqqim acḥal akken ad yaweḍ ɣer tsuta-inu.

Aḍris-a iswi-ines mačči d allus n i tudert d umecwar timmuɣnest n Fadela M’rabet. Maca d tuɣalin ɣef sin yidlisen-ines imeqranen, La femme Algérienne (1965) akked Les Algériennes (1967). Sin yiḍrisen igejdanen, inezmaren; ur nettwaɣra ara ass-a, acukan laqen i win yesteqsayen ɣef umḍiq n tlawin deg Lezzayer, iḍelli akked wass-a.

Deg udlis La femme algérienne (=Tameṭṭut tazzayrit), Fadela M’rabet tessumer-d rradyu n tidet n tmetti tazzayrit n tallit-is, s ubrid n tarrayt n tussna n tmetti. Tesleḍ deg-s s rrzana amek ttwalin tameṭṭut d wamek llan yid-s, yalass rran-tt am tɣawsa deg uxxam neɣ deg berra – d “chosification = tiɣuwsa” tasausamt maca d timezgit. S tmuɣli-ines n usenqed, tettnadi diɣen tamuɣli n tissulya n tallit-nni, ama tella d tisulya tagensayt neɣ d tazɣarayt, tettnadi ɣef wamek llan wassaɣen ur nehil ara gar yirgazen d tsednan i ten-iqerben: tislatin, tiyemmatin, tiyestmatin neɣ tulawin tiberraniyin, akken ma llant ttwaqnent ɣer lebɣi n tmetti; magaradent maca d ttwaḥetment.

S udlis Les Algériennes (= Tizzayriyin), i d-yeffɣen sin n yiseggasen umbaɛd tarrayt tebdell cwiṭ: tira tewwi abrid n tsertit. Xas akken tesleḍt n tussna n tmetti mazal-itt tella, maca teǧǧa amḍiq i uxemmem ɣef usenfar anemlay n Lezzayer tamunant, ɣef tegrawla i d-iteddun d yireggmen ur nelli ara deg wayen yerzan amtawa gar urgaz d tmeṭṭut. Asenfal-agi ur d-yelli ara kan akka: yezmer ad yettwafhem amzun d tiririt i yisenqaden  mgal tamyarut seld n usiẓreg n udlis-is amezwaru. Yewwi-d fell-as ad d-tessegzi; Fadela M’rabet tefren ad tessemɣer awal-is ɣer tesleḍt tamatut n unagraw asertan i yellan, melba ma tettu ibeddi-ines ɣer yid-is n umennuɣ n tlawin.
 

Tanagit n tebɣert tazzelmaḍt ɣef liḥala n tmeṭṭut

Mgal tiktiwin yellan yakan ɣef liḥala n tmeṭṭut n Lezzayen di tallit-nni, Fadela M’rabet tefka-d, s tirawin-ines, tanagait s wazal-is ɣef umḍiq teṭṭef tmeṭṭut tazzayrit n seld- timunnent. Tefka-d tamuɣli rzinet ɣef tmeṭṭut temgarad ɣef tmuɣli yettwassnen yakan, s yisental imaynut di tallit-nni.

Testqsay diɣen ɣef tigensas tidelsanin d tmettiyin icudden ɣer “agama” n tlawin, yettɛeddi fell-asent uzaylal, knant neɣ ttwaxedment i leqdic n uxxam. S tmuɣli-ines timsenqedt tugi timuɣliwin-agi yefkan iẓuran.

Fadela M’rabet tura-d diɣen s tebɣest ɣef temsalt n utɛeddi uzzfan, d yiwet n temsalt i ɣilin kra d tamaynut di lezzayer. Tesseken-d belli tamsalt-a tella yakan, xas akken tesberber fell-as tsusmi, tezga-d d aḥebbas ɣef tlelli n tlawin d tmeṭṭut d urgaz deg uzniq Tamukrist-ines tagejdant deg udlis La femme Algérienne d tin yerzan assaɣen n tayri gar yizzayriyen d yirupiyen, ladɣa arcal gar sin leǧnas. Mi texdem asentel yecban wagi, tesseken-d uguren imagiyen, n ddin d yimettiyen yettɛaddayen ɣef tdukkliwin-agi gar sin leǧnas deg usatel seld tamhersa mazal-itt rhifet.

Fadela M’rabet ur tekukra ara ad d-temmeslay ɣef yisental ur nettwanna, am zassaɣ gar tlawin d tfekka-nsent, d tuzzuft-nsent, akked tiwuzzɣa i waṭas deg-sent ad afent iman-nsent deg tissulya tamensayt yalass n kennu.

ɣer taggara, deg udlis-ines wis sin tefka adeg ameqqran i usuɣu mgal zzwaǧ n bessif (marriages forces), dayen i iḍerrun yalass maca ulac aṭas n wid i tt-yugin. Annect-a yegla-d s tukksa n tedwilt-is deg rradyu iwumi qqaren Magazine de la jeunesse (=tasɣunt n yilmeẓyen), ayagi nd ttbut taseglit ur teddi ara d wayen yettwaxedmen di tallit-nni deg rradyu.
 

Anwa id nekkni?

Deg udlis-is wis sin, Les Algériennes, Fadela M’rabet telha-d d yiceqqirwen isnaktayen i ilaq ad tqabel Lezzayen n seld timmunent: tamsalt tagejdant n tmagit taɣelnawt, neɣ d acu i d anamek ad tiliḍ d azzayri? Tɛewwel ad tesserdem tiktiwin-nni yeṭṭuqten di tallit-s ɣef ayen yerzan tamukrist-agi, s umuqel iwatan deg tbadutin n tkerkas.

Terra lwelha-s ɣer tikti i d-yufraren i d-yeqqaren anerni amettan d usertan yettas-d s uqader n unsay. Fadela M’rabet tesleḍ ayen yettawi yid-s wawal-agi “ansay” deg tamuɣli n yisegbaren d yisertanen n tallit-nni. Tessegra-d belli ansay d-yettwabedren di tidet d aḥaren ɣef kran n taktiwin yeǧǧa wakud am zzwaǧ n bessif n tullas meẓẓiyen, berru di lbaṭel, asṭuqet n tlawin, d waṭas n temsal n maḥyaf tettidir tmeṭṭut tazzayrit. Twekked-d belli ulac anerni ansayan, teka-d nnig n tekti I d-yeqqaren belli asenfali yezmer ad d-yili deg wansay. Tura-d:  “ameslay ɣef unerni deg wansayen, am wakken d abeddel war asnulfu, iɛewwed melba abeddel, ad teqqimeḍ d kečč melba ma telliḍ-t, neɣ ad tiliḍ war ma teqqimeḍ !”

Rnu ɣur-s, Fadela M’rabet tquzzem afukel-nniḍen i d-yettuɣalen: anerni ilaq ad yili yemtawa akked tnekki tazzayrit. Maca, tanfalit-a ɣas akken d tagejdant deg yisksiyen ɣef tmagit, teḍḥa-d yewɛer ad as-id-naf anamek-ines. Ur risen ara ɣef wayen yerzan tafekka maca rsen ɣef tnefsit d yidles. I wakken ad d-tbeggen aya, Fadilq tules-d i yinnawen yimussnawen n tallit-nni, am Hachemi Tidjani d Malek Bennabi, i yettwekkiden ɣef tixutert n tneslemt deg lebni n tnekki tazzayrit. Rray-agi yessaweḍ Bennabi akken ad d-yini belli “ixuss i Fanon ayen yessergagayen ṛṛuḥ azayri… akken ad temmeslayeḍ tutlayt n ugdud, ilaq ad tcerkeḍ yid-s ayen swayes yettamen: Fanon yella ur yettamen ara s Rebbi”. Tukkist-agi tettbeggin-d ugur yellan i usbadu n tmagit tamazdayt mebla ma yekcem-d ddin d yidles.

ɣer taggara, aɛraḍ aneggaru n usbadu n uzzayri yers ɣef tibawt n wayeḍ, maḥsub tugin n yurup d wazalen-ines, yettwaḥsaben ffɣen i llmella. D ayen yerran timetti tazzayrit teṭṭuref am tsudut n UNFA i d-yekkren mgal tissulya gar leǧnas. Tugin-agi d-yettwasnekden am wakken d aḥareb ɣef tɣelnawit, yettwasenqed sɣur Fadela M’rabet: “ad nili d nekkni, mačči uqbael yal taɣawsa ad nili mgal wayeḍ- aɛdaw? Maca aɛdaw ur t-mazal ara gar-aneɣ, ma d taɣelnawit, mi ara tili tmurt di laman, ad as-iruḥ wayen i as-yettmuddun tazmert: ad t-nner d ilemẓi, nessawal-as “ayla-nneɣ kan” (spécificité), ad t-nḍegger i uɣref am uɣebbar s allen”.

Syin mi d-tesken tibadutin yemxallafen n tmagit tazzayrit, Fadela M’rabet tefka-d taggrayt tetteqqes: askeɛrer-agi akk ɣef tnekkit tazzyrit yeskanay-d di tidet tugdi talqayant n yimal. S usenɣes n wayen zemrent tlawin ad gent, ad lsent, ad ɣrent, ad walint neɣ ad ḥemmlent, melba ma sneɛten-asent d acu umi zemrent, nekka-d mgal n yal anerni. Tugin agi n yimal yesseččay karuh d maḥyaf d lbaṭel, ireṣṣan yakan di tmetti. Tekka-d mgal “aḥemmel n yizri” i yellan di tidet d “aḥemmel n wid yemmuten” d-yeḍḥan d rregmat I wid yeddren – ula i wid yemmuten s timmad-nsen : “aḥemmel-agi n wayen yezrin d wayen yemmuten d rregmat i wid yeddren – ula I wid yemmuten s timmad-nsen.”.
 

Lezzayer, tineslemt d tlawin

Yiwen gar tgejda i d-yettwabdqren i usbadu n tnekkit tazzayrit yella d tineslemt, ladɣa tineslemt am akken tettwasnas i tlawin tizzayriyin. Maca, Fadela M’rabet ur terfid ara rray-agi mebla ma testeqsa: ur tenkir ara tidmiwin-ines n usenqed. ɣef wakken tettwali, tineslemt ur telli d tagrawlant anagar asmi d-tban. Ma ur yezmir ara ad ikemmel deg temlilt-is n uslelli n tlawin di teɣzi n leqrun, ur yettizmir ad tt-yexdem imira.

Tbeggen-d tikti-ines d akken izen n tneslemt ur yesseɛdel ara gar urgaz akked tmeṭṭut, imi ɣur ineslem, tameṭṭut yezga umḍiq-is ddaw n urgaz. Ula mi ara yili urgaz yefka azal I izerfan n tlawin, yezga yettaf-d amek ara d-yessenɛet belli argaz yekka-d nnig n tmeṭṭut imi akka I d-yefka Rebbi ddunit.

Di tilawt, Fadela M’rabet tger s tamawat d akken yettili-d maḥyaf deg usemres n tineslemt, imi yettwabder-d kan mi ara tili temsalt tcudd ɣer liḥala n tmeṭṭut. Tenna-d s ukeɛɛeẓ: “D ayen yessewhamen imi ur d-nettader leqran ḥala deg temsal yerzan anerni n tmeṭṭut. Ma leqran s tidet yella d amenzay n tudert, ayɣer ur t-id-nettader ara di yal taɣult? Ma yella d nette i isedduyen timsal n lwert, ihi ur yesɛi kra n wugur akked ssɛaya; ihi iserreḥ I useqɛed n tfellaḥt neɣ tukksa n wakal i yemdanen? Ɣef akken nettwali, tamsalt-agi ur terzi ara lmacayex (…)”.

Di tama nniḍen, deg tallit-a yakan, ddin yebda yettuɣal d iɣil asertan yettwasuddsen, Deg yiwen n ugraw deg yennayer 1964, tuddsa-agi tejmeɛ-d qrib 3000 n yemdanen akken ad ssutren areṣṣi n tsertiyin n ddin. Deg useggas-agi dɣa, yiwen umagrad d-yeffɣen deg uɣmis Le peuple yewwet-d s leqsseḥ deg tsuddut-agi. “Di tirga-nsen n ddula tinelemt ilmend n ubaɣur n yiwen ṣṣef, wid yellan deffir n ugraw-agi iswi-nsen agejdan d aḥbas n Lezzayer deg tikli-ines ɣer zdat akked tegrawla-ines mgal ayen ɣef yezri wakud”.

Ihi, tineslemt teṭṭef amḍiq annect-ilat deg yiskasiyen d yimennuɣen yeṭṭfen tabraḥt tasertant n Lezzayer seld-timunent, anda yal lebɣi n ubeddel ttwalint am akken d axdaɛ n tnaṣlit. zdat n yiskasiyen-agi, Fadela M’rabet textar tuɣalin ɣer ṣṣeḥ: ameslay ɣef liḥala n tidet tettidir tmeṭṭut d wuguren d-ttmaggar di tudert-is n yal-ass.
 

Tasnakta tasertant seldtimunent: tikci d asfel n 1000 n tullas ilemnd n tnemlayt

Seld tuffɣa n udlis-is amezwaru, La Femme algérienne, Fadela M’rabet teṭṭef-d ayen din n tebratin u temmuger aṭas n yiwudan. Tibratin tt-iḥuzan aṭas d tid d-teṭṭef sɣur tilawin ur nettwassen ara. D tibratin is d-yessneɛten tebrek n liḥala ttidirent tlawin di tmurt-is, d liḥala iɣelben ayen tettxemmim. Tinagiyin ttawḍent-d, senɛatent-d yir tudert n tlawin tizzayriyin, ladɣa deg ayen icudden ɣer tissulya n bessif d uqḍaɛ n usiren s ways d-tgellu.

Deg tedwilt-ines tis snat d-tessewjad akked urgaz-is, umi qaren La parole aux jeunes (=Awal i yilmeẓyen), Fadela tebder-d tamsalt n wazal n tlatin n telmeẓyin yenɣan iman-nsent acku ugint ad zewǧent war lebɣi-nsent. Tadwilt teǧǧa-d ccama deg temseflidin: rradyu teṭṭef-d d ihdumen n tebratin n telmeẓyin yuysen, iqeḍɛen asirem imi yettraǧu-tent zzwaǧ ur bɣint ara. Imi tadwilt sslan-as aṭas n yemdanen, asentel yemmeɣ akk tamurt: taɣamsa tebda tettmeslay-d fell-as, ula d tissuddiwin tisertanin refdent asentel-agi. Fadela M’rabet tura-yas i uselway n tegduda ɣef wugur-agi d-ttmaggarent tlawin yetnernin yal ass.

Maca, ur tɛeṭṭel ara, tebda tettmaggar uguren deg uxeddim-is n rradyu. Imḍebbren n RTA sawlen i Fadela d urgaz-is u nebbhen fell-asen ad rren aḍar. Ssbabben-asen lebɣi n truẓi n wafud i tilmeẓyin akked udegger-nsen ad nnɣent iman-nsent d uɛraḍ ad ssufɣen i ubrid n yilmeẓyen. Axeddem-nsen yettwafhem am akken d tanalit n yimenzay d wazal ansayen ɣef aydeg tebded tmetti. Mi d-yeqwa dderk fell-asen, ɛerḍen ad sneɣsen di leqseḥ n yimeslayen-nsen: uɣalen ttawin-d isental ɣef Umtawa n Lezzayer (=La Charte d’Alger) d wayen yelhan s ways d-tegla akked tikti n uslelli n tlawin s uxeddim. Maca, zzhir-nni iɛedda! dayen ttwasemman am akken imnufaq yessawalen i ccwal, yessedramen, yessexraben. Ɣef ayagi, tadwilt-nsen uqbel ma d-tɛeddi, yessefk ad tɛeddi deg uɣerbal.

Ulamek ad zeglen tuzzma udem s udem akked yimḍebren. Anemhal n rradyu yegdel-asen ad d-mmeslayen ɣef liḥala n yizerfan n tlawin di tedwilin-nsen. Fadela Mrabet, tugi tasusmi, terra-yas i unemhal belli hatan yecba wid-nni yebɣan ad rren Lezzayer d leqrun ɣer deffir, imi yebɣa ad yeḥbes tadwilt yettcewwilen wid yebɛan ad segnen agdud. Urǧin tendim deg tririt-agi i s-terra i unemhal. Syin d affella tura-d: “Nekkni s yizduklanen, aṭas i nebra i ṭṭbel deg aman zdat n wid yebɣan aɣ-qemḍen.”

Tirdayin ṭṭuqtent-d. Fadela d urgaz-is ttwacukten belli xeddmen i lfayda n kra n tama taberranit, neɣ ahat maḍi xeddmen akked yizduklanen (=communistes). Tamsalt tdewwer tuɣal d tasertant. Timlilit n Fadela M’rabet akked unemhal n yisalen ad tili d tamakriḍt ugar. Anemhal, i inekkren d akken yumer ad ḥebsen tadwilt, iferreh-d war tuffra s tidmi-ines: “Am akken xedmen iṣubyaatiyen? meḥsub celgen di taggara n kra n yemdanen? Xaṭi, celgen kan deg imal n uzday.” Yern yenna srid: “akken ad tidir tegrawla u ad taẓ ɣer zdat, wejdeɣ ad fkeɣ d asfel 10, 100, 1000 n tullas ma ilaq.”

Uɣalen ttwaɛezlen, yerna tamsalt n Fadela M’rabet tuɣal d amedya n tɛessast d uẓmaḍ asnaktan yettwaxedmen sɣur akabar ɣef tɣamsa. Askasi ɣef tissulya n bessif yettwagdel. Ula d timeɣnasin n UNFA akked UGTA uɣalent kkatent-d si telmeẓyin yenɣan iman-nsent, imi yewwi-d fell-asent ad ḥezbent I yiḥulfan n tyemmatin nsent yettnadin ad gent leqrar i yessis-nsent. Tadwilt tayiwant d-yettmeslayen ɣef izerfan n tlawin tettwakkes. Ma d tibratin d-yettwaṭṭfen, ggrant-d deg ugudu.

Fadela M’rabet tugi tikti-nni d-yeqqaren belli tadwilt-is tusa-d uqbel lawn-is. Ar ɣur-s, abrir (=échec) mačči d adelsan maca d asertan. Tura-d:“Ala, mačči seg uzayez, yellan di tsudditin neɣ ndah, i nettwaɛzel, maca sɣur adabu I d-yekka wugur: deg unnar asertan n yimiren, nufrar-d ; mi ara twaliḍ ɣer yergazen yellan deg umkan, ɣer tektiwin-nsen, ɣer tnariyin-nsen n usenbeḍ, akken ma llan imeɣnaasen inemlayen llan zwaren akud-nsen, mačči am udabu. Asegzi n ubrir-nneɣ ur icudd ara ɣer tmetti neɣ tanefsit (…), maca tcudd s telqey ɣer tsertit.”
 

Asaɣen gar irgazen d tlawin am wassaɣen gar tiserkamin

Ur yessewham ara imi Fadela M’rabet teḍfer tarrayt n tmarksist akken ad tesleḍ asaɣen yellan gar yergazen d tlawin di tmetti tazzayrit seldtimunent. Di tmuɣli-ines, aḥqar n tmeṭṭut ur telli d tumant (phénomène) tuɛzilt, maca yeqqen ar lebɣi ahrawan n tmetti akken ad d-tekk nnig n yizerfan d tlelli n tlawin. Am usihri anda yella umgarad gar iburǧwaten d yemɣiden, akken ula d timetti tazzayrit txeddem amgarad d maḥyaf gar yergazen d tlawin, anda tilawin llant ddaw n uḍar n yergazen. Ar Fadela M’rabet, aḥqar n tlawin yeqqen ar uḥqar n urgaz n urgaz nniḍen am akken yella deg unagraw asihran.

Di tmuɣli-a, twehha asenqed-ines usrid mgal taburǧwazit tazzayrit yebdan tettlal-d, i tɛeyyen di tlemmast n yinebdalen izuyaz. ɛla ḥsab-is, taburǧwazit-agi, ɣas akken tsemma i yimani-s d tanemlayt, tebna ɣef uɛfas n yimanzay n tegrawla s timmad-is. Trennu deg usbuɣer-ines s tejɛal d takerḍa d tamḥeqranit d uɛfas n yisuḍaf, ɣas akken tettdaray deffir n yinnaw unṣib n tneflit. Fadela M’rabet tebder-d imedyaten s ttbut n takerḍa n tedrimt tazayezt sɣur imdanen yeṭṭfen imeḍqan deg uwanak.

Maca, nnig n takerḍa n tedrimt, tekkat-d diɣen deg yiwet n talɣa n tkufḍa (aliénation) tussnant akked tdelsant. Imusnawen-agi ǧǧan agdud deg wartamussni d yiḥeckulen, tefka-yas abdil n “laẓ mgal aɛbad n yigallawen”. Aḥqar-agi n yegduden iteddu yid-s sin n yinawen: di lawan i deg wid yellan s ufella ttceyyiɛen arraw-nsen  ɣer yiɣerbazen n Fransa, tseyyef ɣef ugdud ad yeḍfer ansayen mgal tatrarit, ladɣa deg ayen yerzan izerfan n tlawin.

Fadela M’rabet tettwali d akken ulac d acu ara nerǧu seg tburǧwazit-agi deg ayen yeɛnan aslelli n tmeṭṭut acku “d awezɣi (…) ad yili usnerni n uslelli n tmeṭṭut d uḥaren, deg yiwen wakud, ɣef ssɛaya-ines. Acku kullec yeẓḍa, aslelli n tmeṭṭut ur yelli d tamsalt tuɛzilt. Teqqen ɣer tsertit tamatut – id d-tesseḍfar deffir-s.”

Meḥsub, aslelli n tmeṭṭut ur yezmir ad yili war aslelli n tmetti s umata. Tanalit n yiwen gar izagluyen yeqqnen timetti – ladɣa win yerzan acberber n urgaz ɣef yalci di tmetti – yyettuneḥsab am akken d tuɣalin seg wayen yunfen i tburǧwazit ad teqqim deg udabu. Ɣer Fadela M’rabet, aslelli n tlawi d adamsan uqbel ad yili d ayen nniḍen, maca daɣen d asertan ametti: tessutur abeddel s telqay n ugraw amiran. Ɣef ayagi, tarbaɛt yettidiren s tidi n terbaɛt-nniḍen ur tezmir ad teslelli tarbaɛt war tayeḍ – tilawin – war ma terra deg umigi amḍiq teṭṭef.
 

Tixutert n yedlisen-agi ass-agi

Ayen tura Fadela M’rabet mazal-it yettuṣerraf ass-agi i win yebɣan ad yegzi icqirwen n umennuɣ ɣef yizerfan n tlawin di Lezzayer. Acku tira-agi tettak-d tugna ɣef yizri I bɣan kra ad t-rren d imegerrez, wid d-yeqqaren belli tameṭṭut tettidir xir zik wala tura, mi ara semsawi gar liḥala n tmeṭṭut seld taɛecrett taberkant. Netta ladɣa, deg teslaḍ texdem, Fadela M’rabet tekkes aɣebbar ɣef tilawt taberkant, yettwasefḍen u yettwattun iùi imira ula d netta yesɛa uguren-is. Axeddim-is yessaweḍ ad yessedrem tamacahut-nni d-yessenɛaten tameddurt n tmeṭṭut seld timunent n tmurt ur tessfraḥ ara imi llan xilla n wuguren am zzwaǧ n bessif d yir tiktiwen yeǧǧa zzman tesɛa tmetti fellasent.

Tixutert n wayen tura yettban-d ladɣa mi ara nwali, seld n sḍis n temrawin seld timunent, tameṭṭuut mazal tettidir kra n yiɛewwiqen d kraa n wuguren i mazal ur d-ufin ara tifrat. Asaɣen icudden ɣer tfekka n tmeṭṭut, i mazal ddaw uzaglu n kra n yisuḍaf iqburen n tmetti. Rnu-yas timḥuqranit timezgit n tlawin, ama d timḥuqranit tamettit, tasertant neɣ tadelsant, ad tt-naf ulad di tsuddiwin ladɣa deg isuḍaf am wangal n twacult i ireṣṣan maḥyaf annect-ilat gar urgaz d tmeṭṭut.

Akka, tira n Fadela M’rabet mačči kan d tanagit tamazrayt neɣ d asenqed n yizri: maca d allal agejdan i uxemmem ɣef unaḍaḥ n tlawin amiran di Lezzayer. Tesmektay-d d akken aslelli n tlawin yeqqen ayen din ɣer ubeddel n tmetti d tsertit tamatut, yerna imennuɣen d-yettilin ass-agi kecmen deg ukemmel n yisutren d tezbut mgal izagluyen d-izeggren i zzman. Mi ara uɣalen ɣer tira-ines, tineɣmasin d yineɣmasen n was-a zemren ad d-gemren tisura n ugzi d tiktiwin akken ad siǧehden amennuɣ mgal maḥyaf i mazal yettidir gar-aneɣ.