{"id":1478,"date":"2025-11-10T13:50:08","date_gmt":"2025-11-10T13:50:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.babor-media.com\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/"},"modified":"2026-01-14T22:36:53","modified_gmt":"2026-01-14T22:36:53","slug":"algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/","title":{"rendered":"Lezzayer \u2013 Rrus :  D asa\u0263en yemzerwa\u025ben, ibe\u025bden \u0263ef \u1e63\u1e63wab n wazdayen"},"content":{"rendered":"<div class=\"w-80\">\n<h2>Tazwart : Lsisan imazrayen d yisertiyen n wassa\u0263en gar Rrus d Lezzayer<\/h2>\n<p>Assa\u0263en gar Lezzayer d Musku yalass ttwagelmen-d amzun d azday ur nettembiwil ara i d-yewwin i\u1e93uran seg taggara n temharsa d \u1e6d\u1e6drad asemma\u1e0d. Yella umgired deg kra n temsal ur nban ara. Deg udlis Autopsie d&#8217;une guerre : l&#8217;aurore, Ferhat Abbas ye\u1e25ka-d \u0263ef yiwet n tirza i yexdem \u0263er tmurt n Spanya deg 1957 : &#8221; Deg tallit-nni, Spanya [ i ijebden iman-is \u0263er taggara \u0263ef umussu n uselelli azzayri], seld Yuguslabya akked Swisra, \u0263er \u0263ur-ne\u0263 d tamurt i yes\u1e6der\u1e25iben yis-ne\u0263.&#8221; Deg useggas-nni asinatur d uselway i d-iteddun n Marikan John F. Kennedy yexdem-d yiwen n yinnaw yeqqimen deg umezruy anida i d-yewwet deg tellelt i tefka Marika i Fransayesbeggen-d leb\u0263i i tmunnent tazzayrit. Amgarad-agi yellan gar tellaliyin d-yettawafkan i tmunent tazzayrit (yiwet n tallit Spanya Tafrakist, Yuguslabya Tatitist, Swisra ur neddi d yiwen, aselway amagday n yimal \u2026) terra-t Lezzayer tamunant d azday &#8220;i d-yeglan s yal cci&#8221;, Musku i yellan d tasegbart \u2013 d tagejdant \u2013 gar tiyya\u1e0d, adabu azzayri seld timunent yewret-d seg umussu n uslelli seg yiwet n tikkelt tawaffra tasertant (a\u1e25emmel n lba\u1e0dna) akked d tdiblumasit timserre\u1e25t (tazmert akken ad ta\u025b\u01e7eb i ysekbaren yimgaraden).<\/p>\n<p>\u0194er taggara n useggas 1950, Tiddukkla n \u1e62ubyat \u2013 i d-yesbeggnen \u025binani ibeddi-ines \u0263er tama n uselway ama\u1e63ri \u01e6amal \u0190edanasser di \u1e6d\u1e6drad-nni n Suez deg useggas 1956 \u2013 ur d-yufrar ara amzun d ababt n tmunent tazzayrit. Ibeddi n Musku \u0263er tama n timunent tazzayrit ur d-ttwabeggen ara akken i ilaq, tmal \u0263er tifrat tafransit-tazzayrit. Ilaq ad ner\u01e7u alaam d \u1e6duber 1960, me\u1e25sub sin n yiseggasen seld Pikin iwakken Musku ad te\u0263tes akken ad tes\u1e6da\u025bref s unaba\u1e0d u\u025b\u1e0dil n tegduda tazzayrit (GPRA). Ad naf targagayt-agi azekkan-nni n timunent tazzayrit deg useggas 1962. Nikita Xrutceb yenna-as i uselway amezwaru n Lezzayer tamunant Ahmed Ben Bella : &#8220;ur nezmir ara ad neqbel ad ilint snat n tmura n Kuba ; tes\u025bam acrik n yelhan, ajiniral De Gaule, \u1e25erzet-t !&#8221;<\/p>\n<p>Maca, xas akken assa\u0263en gar Wacin\u1e6dun d Lezzayer nhewalen ( be\u1e6d\u1e6du adibluma\u1e63i seg 1967, i d-yekkan seg \u1e6d\u1e6drad n seddis n wussan, ar 1974), ur yelli ara deg ddhen n Hewwari Bumedyen (1965-1978) ad yefk iman-is s lekmal-is i yi\u1e63ubyatiyen, seld aqerreb \u2013 lad\u0263a deg u\u1e25ric n tredsa \u2013 n yiseggasen n Ben Bella, ayagi iban-d seg umtawa ardasan seg useggas 1963. Ar tama n usile\u01e7 n twinas n yifesyanen izzayriyen deg u\u0263erbaz ardasan n Saint \u2013Cyr-c\u00f6tquidan, am\u025biwen aredsan afransis-azzayri yennerna seg useggas 1968 deg ta\u0263ulin n usuddes d usiwe\u1e0d n l\u1e25er\u01e7 aredsan. Aqel-a\u0263 sdat, seg taama tazzayrit, n yiwet n tse\u1e6dratijit tamesba\u0263urt, yersen \u0263ef &#8221; war-a\u1e25izi&#8221;. Maca tibu\u0263ert-agi ur ilaq ara ad a\u0263-tettu amili-nne\u0263 deg wayen yerzan taredsa \u0263er yi\u1e63ubyatiyen. \u0190ala im\u1e0debbren iredsanen ifransisen, Bumedyen \u2013 yella imiren d ane\u0263laf n tem\u1e25addit \u2013 ye\u1e6d\u1e6def-d deg useggas n 1963 seg yiffasen n Musku azal n 1,1 imelyaren n frankat ( me\u1e25sub azal n 1,7 n yimelyaren n lyuru) n yire\u1e6d\u1e6dalen i l\u1e25er\u01e7 aredsan. Daymen almend n yi\u0263bula ifransisen, azal n l\u1e25er\u01e7 i d-yettwafkan i Lezzyer s\u0263ur Tiddukkla n Ta\u1e63ubyitik gar timunent n 1962 akked yibrir 1967 yewwe\u1e0d \u0263er 1,64 n yimelyaren n frankat (me\u1e25sub azal n 2,3 n yimelyaren n yuru). Asenned-agi \u0263er \u1e62ubyat ur ibeddel ara ula deg tallit seld ta\u1e63ubyatit, deg temrawin n yiseggasen i d-iteddun tamurt n Rrus mazal-itt tesfaydi-d seg wannect-a.<\/p>\n<p>\u0194er taggara n yiseggasen 1970, 90% n l\u1e25er\u01e7 aredsan azzayri yusa-d seg tmurt n \u1e62ubyat. Nnig wayen yerzan l\u1e25er\u01e7 aredsan, Musku tger-d iman-is di\u0263en deg unegmu n u\u1e25ric n lminat deg Lezzayer s tullya n yilmusen n usile\u0263 akked tesdawiyin i yilem\u1e93yen izzayayriyen i d-yewwin igerdasen \u2013 gar-asen wid i d-yewwin igerdasen tefriqt akked tmura n ta\u025brabin. Atas n yikataren , ijenyuren d yifesyanen n tegduda tilem\u1e93it tazzayrit i d-yesfaydin s usile\u0263 a\u1e63ubyati, dayen i d-yeglan s tuqqna i d-yellan deg u\u1e25ric n tissulya akked yidles. Ass-a, deg lawan ideg tisdawiyin ti\u1e63ibyantiyin llint i yinelmaden a\u025braben d yifriqiyen armi te\u0263li Tiddukkla n \u1e62ubyat, later n tezrit-a \u2013 rnu-as tizriyin tafransist akked tin n tumura yessawalen s teglizit \u2013 ur d-banent ara. Ikataren yettwasil\u0263en deg Tiddukkla Ta\u1e63ubyitit ma\u010d\u010di d nutni i d-yufraren. Ma ne\u1e6d\u1e6def-d amedya n u\u1e25ric n tisr\u0263ay, lad\u0263a takebbanit taga\u025bmirt n lbi\u1e6drun \u1e62una\u1e6drak yettwasbedden deg useggas 1963, tisselwit-is yezga \u0263ef uqerru-s ijenyuren i d-yyetwasil\u0263en deg tmurt n Marikan.<\/p>\n<p>Ikataren yettwasil\u0263en deg tmurt Rrus ad ten-\u1e6d\u1e6dafe\u1e0d d i\u0263ella n tredsa. A\u0263ella amiran n tredsa, Sa\u025bid Cengri\u1e25a, yettwasile\u0263 deg tkadimit tarusit n Vurucilub deg yiseggasen-nni 70. Win yellan uqbel-ines, A\u1e25med Gayed \u1e62ala\u1e25 (yemmuten deg taggara n useggas 2019), argaz anezmar n udabu azzayri seld agguren imezwura n tnekkra ta\u0263erfant (\u1e25irak) yellan deffir n ustixer n \u0190ebdelaziz Butefliqa \u2013 yellan yeqreb \u0263ur-s \u2013, yettwasile\u0263 ula d netta deg Tdukkla n \u1e62ubyat. Akken ula d ajiniral A\u025bli \u0194diri, anemhal aqdim n yi\u0263bula alsanen deg u\u0263lif n tem\u1e25addit, yettwa\u1e25ebsen i &#8220;tnalit n tidmi n u\u0263ref&#8221; (seg 2019 \u0263er 2025), segmi yeb\u0263a ad &#8220;yicqirew anagraw&#8221;, almend n yinnan-ines, yessumer-d ad yettiki deg tefranin ntislwit n tigduda. Gar akk ilmusen n udabu aazzayri, taredsa \u2013 i yeqqimen d tamezwarut gar-asen \u2013 tettban-d amzun d tin anida tazrirt tarusit mazal-itt tedder. Maca seg taggara n \u1e6d\u1e6drad asemma\u1e0d, tizririn-nni\u1e0den (bdu-tt seg tezrit n Marikan) usant-d d takniwin-ines.<\/p>\n<p>Seg yiseggasen 2000, nezmer ad d-nwekked belli assa\u0263en gar snat n tmura-agi nernant ugar, seld tize\u0263nin timeqqranin i yeddren yal ta seg tama-s deg yiseggansen-nni 1990. Asnegmu deg usatel agra\u0263lan \u2013 deg u\u0263awas asertan ne\u0263 adamsan \u2013, asnegmu agensay n snat n tmura-agi, tilin n tesnekdiyin, n lfaydat d uxemmem yezdin \u2026 d ssebbat i ilaq ad nedem deg tesle\u1e0dt n wassa\u0263n gar snat ntmura-a.<br \/>\n\u1e6d\u1e6drad deg Ukranya, taz\u0263ent deg tmura n Sa\u1e25el, arkad ur nelli akked be\u1e6d\u1e6du deg tmurt n Libya d, melmi kan, asenger deg \u0194ezza, beggnent-d aserre\u1e25 n wasse\u0263en-agi. I Musku, tafriqt n ugafa ur teqqim ara kan deg wassa\u0263en aakked Lezzayer. Aselqey n wassa\u0263en idamsanen irusiyen-imarrukiyen akked tikkin n Rrus deg yimennu\u0263en yellan deg Libya d Mali (tallelt yettawafkan i sin yicenga n Lezzayer; Xalifa \u1e24af\u1e6der akked tredsa ye\u1e6d\u1e6dfen adabu deg Bamaku seg 2021) d ttbut \u0263ef wayagi. Seg tama-ines ma yella Lezzayer ur tdewwer ara s wa\u025brur i Rrus seld anekcum-ines \u00ear Ukranya, asenned yettwanefken s\u0263ur Marika i Israyil \u2013 ula i tiggawin-is i la iteddun deg usamar alemmas \u2013 ur ibeddel kra deg wassa\u0263en n talelt gar Lezzayer d Marika deg ta\u0263ulin n tredsa d tdamsa.<\/p>\n<h2>Asatel ayiwan, aabeddel n tama n yiseggasen 2000<\/h2>\n<p>Rrus d Lezzayer, gar yiseggasen n 1990 d yiseggasen 2000, \u1e0deffrent cerkent iberdan xas ma yella kra yemgaraden. Deg tallit n u\u0263elluy n Tdukkla n \u1e62ubyat, Lezzayer t\u0263emmes deg yiwet n tez\u0263ent ara yekfun s temrwit n yidammen. Mi tella Rrus seld Ta\u1e63ubyitikt txeddem \u1e6d\u1e6drad deg Ci\u010dini mgal tineslemt tasertant, Lezzyer te\u0263req deg &#8220;tamrawit taberkant&#8221; (yexle\u1e0d umennu\u0263 gar tredsa d yirebraben imselmen akked tmen\u0263iwin n yi\u0263arimen). Deg tazwara n yiseggasen 2000, deg Rrus ne\u0263 deg Lezzayer, cwi\u1e6d cwi\u1e6d netti asebtar n &#8221; \u1e6d\u1e6dradat i\u0263arimen&#8221; seg yimiren i snat n tmura ufant-d \u0263ef uqerru-nsent sin n yiselwayen imaynuten \u2013 Vladimir Poutine deg Rrus d \u0190ebdelaziz Butefliqa deg Lezzayer \u2013 s yinagrawen yessexla\u1e0den gar tmerkantit tun\u1e63ibt d ime\u1e93la n te\u0263list d usiwe\u1e0d n yissalen. \u0194er taggara, deg te\u0263zi n yiseggasen 2000, snat n tmura-a sfaydint-d s walluy n ssuma lbi\u1e6drul d lgaz, dayen yessnernan assa\u0263en n uzenzay d umsa\u0263.<\/p>\n<h3>Timu\u0263liwin d tgensas tuzdiyin<\/h3>\n<p>Nnig n lwert n wassa\u0263en izzayriyen-i\u1e63ubyatiyen i d-nebder yakan, deg uma\u1e0dal seld \u1e6d\u1e6drad asemma\u1e0d, snat n tmura-agi s\u025bant isertiyin tiz\u0263arayin ddukklent deg unamek yerna ssemrasent yiwen n umawal. Yiwet txutert i yettwafkan i tigulda ta\u0263elnawt d war asekcem n yiman deg yinnawen, yiwet n ti\u0263ri i tekti n uslali n uma\u1e0dal bu agetqerru ssxaden yiwen n wawal \u0263ef te\u0263list. Yerna i sin yiduba ddren lwa\u1e25i ayen swayes d-yegla l\u01e7ihad deg Af\u0263anitan : ad naf &#8220;imjuhad n af\u0263anistan&#8221; (i\u01e7ihadiyen i yennu\u0263en mgal taedsa tazegga\u0263t deg Af\u0263anistan deg yiseggasen-nni n 1980) deg tmurt n \u010ci\u010dini akked Lezzayer.<\/p>\n<p>S txazabiyin n 11 ctember 2001, iduba n Lezzyer d Rrus ufan-d iman-nsen s\u025ban azref deg wayen d-qqaren \u0263ef umennu\u0263 mgal rrebrab. Fursen tagnit n une\u1e0dru-agi s yiwet n tmu\u0263li deg wannar agra\u0263lan. Deg yiseggasen 1990, adabu azzayri ttwalin-t syir tamu\u0263li deg unnar agra\u0263lan asmi taredsa tettwa\u025bzel. Seld 2001, Lezzayer am Musku \u2013 tesswasenqed deg \u010ci\u010dini \u2013 b\u0263an ad d-banen am yisegbaren, ne\u0263 ma\u1e0di d icriken n Wacin\u1e6dun, deg umennu\u0263 mgaal rrebrab.<\/p>\n<h3>Ttif carukat timser\u1e25in wala tazdayin d tdukliwin<\/h3>\n<p>\u0194as akken, Musku ur terri ara Lezzayer d acrik d-yufraren \u0263ef wiya\u1e0d si tazwara n yiseggasen n 2000. Tallit tamezwarut n usenbe\u1e0d n Vladimir Poutine (2000-2004) yerra lwelha-s \u0263er tmurt n Marikan d Turupt. Ur yebdi ara ti\u1e93in-ines \u0263er tmura n wa\u025braben armi d tallit n usenbe\u1e0d-ines tis snat (2004-2008). Tirza n Vladimir Poutine \u0263er Lezzayer di 2006 tes\u025ba a\u1e6das n lme\u025bna lad\u0263a imi d-tusa kra\u1e0d n tmerin n yiseggasen seld tirza taneggarut n yim\u1e0debber a\u1e63ubyiti. Deg ukatar n &#8220;usedmes&#8221; n tsertit taberranit tarusit, aselway n Rrus iberre\u1e25-d di tirza-ines asfa\u1e0d n \u1e6d\u1e6dlaba tazzayrit, azal n 4,7 imelyaren n idularen. ula d Lezzayer t\u1e5beggem ad t\u1e63erref azal n 7,5 imelyaren n idularen di ti\u0263in n lesla\u1e25 si tmurt n Rrus.<br \/>\nCaruka-agi d-yefruran nnig tiya\u1e0d ur telli d a\u025bewwiq. Di tesnaktiwin nsent deg ayen ye\u025bnan tasertit taberranit, ama d Lezzayer ama d Rrus ur ddint d tmu\u0263li n &#8220;tdukliwin&#8221;. Ma yella kra n yimenzayen imatuten lad\u0263a lfaydat sedduyent snat n tsertiyin tiberraniyin, yal ta di snat n tmura-a telha-d d u\u1e93e\u1e6d\u1e6da n wassa\u0263en nni\u1e0den berra n wid icudden gar-asent. Ad d-neddem sin n yimedyaten n melmi kan. Di Libya, adabu azzayri ur yeddi ara akked rray teddem Musku : ibeddi ar tama n Xalifa \u1e24aftar. Di Lukrayn, adabu azzayri ur idewwer ara s u\u025brur i Musku, macca mi lu\u0263en wassa\u0263en gar Rrus d Marikan seld ahjam \u0263ef Lukrayn, ne\u1e25der i yim\u1e0debren izzayriyen imi \u025ber\u1e0den ad kksen a\u0263bel i yim\u1e0debren n Marikan.<\/p>\n<p>S ufran amaynut n Donald Trump, tamsalt n usemsawi gar tinezmar n Marrikan d Rrus ur d-tris ara ar unnar s yiwet n tal\u0263a : mazal kra n ccek \u0263ef wassa\u0263en gar Marikan d Rrus d tu\u0263alin i izemren ad d-tili \u0263er urkad n wassa\u0263en gar Rrus d Marikan yezmer ad d-yeglu s wa\u1e6das n t\u0263awsiwin i yecriken-nsen. D acu kan, yiwet n temsalt mazal-itt : Lezzayer teb\u0263a ad te\u1e25rez assa\u0263en i\u01e7ehden akked snat n tmura-a xas kan lu\u0263en wassa\u0263en gar-as akked kra n yecriken-is deg il agrakal akked Tefriqt n ugafa (Izrayil d Lmerruk deg ayen yerzan Wacin\u1e6dun ; \u1e63\u1e63ef n \u1e24aftar di Libya d tredsa ye\u1e6d\u1e6dfen adabu di Mali deg ayen ye\u025bnan Musku).<\/p>\n<p>Asiwel i yisegbaren berra n udabu s\u0263ur tamurt n Rrus deg l\u01e7iran-is iqerben (imnufaq n terba\u025bt Wagner), nnig n yinnaw, yu\u0263al d a\u0263balu n i\u0263eblan i udabu azzayri. Abeddel n Wagner s Africa corps (d i\u0263allen yeqnen ugar \u0263er yi\u0263allen n Rrus) di Mali yezmer ad yessen\u0263es a\u1e25ebber n Lezzayer. Maca, ugur ameqran tettmaggar Lezzayer d temna\u1e0dt s umata yekka-d nnig n temsalt-agi. Acku, Tamaz\u0263a s umata, \u0263as llan sin n yisegbaren-agi yettusemman d tinezmarin tmna\u1e0diyin (Lezzayer d Lmerruk), rnu-yas wartilin n uurkad amna\u1e0dan, yeldi abrid i tnezmar tiberraniyin : seg urkad n wassa\u0263en gar Izrayil d Merruk (d ssebba n ccwal di temna\u1e0dt n Tmaz\u0263a imi a\u0263ref yekreh Izrayil) ar usi\u01e7hed n tilin tarusit di tmura n Sa\u1e25el, mebla ma nettu acberber n tmurt n \u1e6curk.<\/p>\n<h2>Agbur yellan deg unnaar n wasa\u0263en gar snat n tmura<\/h2>\n<p>Deg u\u1e25ric n tdamsa, assa\u0263en gar Lezzayer d Rrus tesban-d rrhafa n tdamsa tazzayrit d tlisa n caruka gar snat n tmura.<\/p>\n<h3>Tanzzut gar Rrus d tmura n Tmaz\u0263a<\/h3>\n<p>Mi ara nesle\u1e0d tinezzuyin yellan gar Rrus d tmura n Tmaz\u0263a armi d aseggas n 2021, ad nwali d akken assa\u0263en n idamsiyen llan kan seg yiwet n tama deg ayen yerzan Rrus d Lezzayer.<\/p>\n<div class=\"table-wrapper\">\n<table class=\"al-ru\">\n<thead>\n<tr>\n<th rowspan=\"2\">Ann\u00e9e \u25ba<\/p>\n<p>Partenaire<br \/>\n\u25bc<\/th>\n<th class=\"year-header\" colspan=\"2\">2000<\/th>\n<th class=\"year-header\" colspan=\"2\">2010<\/th>\n<th class=\"year-header\" colspan=\"2\">2021<\/th>\n<\/tr>\n<tr>\n<th>Exportations<br \/>\nrusses<\/th>\n<th>Importations<br \/>\nrusses<\/th>\n<th>Exportations<br \/>\nrusses<\/th>\n<th>Importations<br \/>\nrusses<\/th>\n<th>Exportations<br \/>\nrusses<\/th>\n<th>Importations<br \/>\nrusses<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td class=\"country-cell\">Alg\u00e9rie<\/td>\n<td>119,6<\/td>\n<td>7<\/td>\n<td>1 269,6<\/td>\n<td>26,1<\/td>\n<td>2 989,4<\/td>\n<td>18,3<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td class=\"country-cell\">Maroc<\/td>\n<td>61,1<\/td>\n<td>59,2<\/td>\n<td>558,2<\/td>\n<td>374<\/td>\n<td>1 213,9<\/td>\n<td>435,6<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td class=\"country-cell\">Tunisie<\/td>\n<td>93,3<\/td>\n<td>4,5<\/td>\n<td>440,4<\/td>\n<td>89,6<\/td>\n<td>333<\/td>\n<td>145,9<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n<p><em>Donn\u00e9es de l\u2019UN Comtrade Database <strong> rapport\u00e9es par le gouvernement russe<br \/>\nEn millions de dollars am\u00e9ricains ($) courants<\/strong> <\/em><\/p>\n<p>Im\u1e0danen-agi sbeggnen-d a\u1e6das n tlufa. Tamezwarut, di Tmaz\u0263a, Lezzayer d nettat i d takliyant tagejdant n Rrus. Tis snat, di te\u0263zi n snat n tmerwin n yiseggasen, anerni n wassa\u0263en n tnezzut gar Rrus d Lmerruk ijebbed-d ugar n lwelha am wayen yellan gar Rrus d Lezzayer. Di 2021, ambeddel n ttjara gar Musku d Rrba\u1e6d \u025beddan i 1,6 n yimelyaren idularen di lawan i deg ulac-iten di \u025becrin n yiseggasen ar deffir. Ar taggara, mi ara n\u1e25ekker deg wayen d tetta\u0263 Rrus, ad d-nerr tamawt d akken Lezzayer teznuzuy drus ma\u1e0di. di 2021, ayen teznuzuy Lmerruk i Rrus ugaren s wazal n \u025becrin n yimuren ayen tessufu\u0263 Lezzayer. Tmanya n yimuren s wayes tt-tugar Tunes. Lmerruk d Tunes znuzuyent ar berra a\u1e6das n yisufar d-yekkan si tfella\u1e25t (lad\u0263a lfakya) ugar n Lezzayer, znuzuyent di\u0263en kra n yisufar nd-yekkan si lluzinat. I tmurt n Rrus, Lezzayer d takliyant uqbel kulci. D akliyan aseqqa\u1e0d deg ayen yerzan l\u1e25er\u01e7 aredsan, maca ma\u010d\u010di \u1e25ala ayagi.<br \/>\nDeg u\u1e25ric n tfella\u1e25t, Lezzayer tecrek i\u0263eblan akked l\u01e7iran-is \u0263ef ayen ye\u025bnan ta\u0263ellist n tgella. Annerni adimu\u0263rafi, abeddel di li\u1e25ala n tegnewt d \u1e6d\u1e6drad di Lukrayn (immi Rrus d Lukrayn d nutni i yeznuzuyen irden s wa\u1e6das di ddunit) d i\u0263bula n yi\u0263eblan d yinezgumen. Am Lmerruk, Lezzayer tufrar-d gar tmura d-yetta\u0263en s wa\u1e6das irden si tmurt n Rrus, skud asiwe\u1e0d-ines yeshel \u2013 lad\u0263a s tallelt n \u1e6c\u1e6durk \u2013, \u1e6d\u1e6drad di Lukrayn ur yessembawel ara s \u1e6d\u1e6daqa tasetratijit n usemgired n wansi id-tetta\u0263 irden (\u0263ef uzagur n yirden afransis). \u0190la \u1e25sab n tkebbanit n t\u0263amsa tarusit Interfax, Lezzayer terna s reb\u025ba n yimuren ayen d-tetta\u0263 n yirden arussi s wazal n 1,3 imelyunen n \u1e6d\u1e6dun di 2022, mgal 330.000 n \u1e6d\u1e6dun di 2021. Tab\u025ba-yagi tes\u025ba \u0263er yirden n yil aberkan d acqirrew ajubulitik d-yekanayen rrhafa-ines. Maca deg temsalt-agi, Lezzayer ur ttxulef ara s wwa\u1e6das ta\u01e7arret-is Lmerruk, d-yetta\u0263en ula d netta irden-is si tmurt n Rrus.<\/p>\n<h3>Lezzayer : d ssuq ameqran n yemrigen irusiyen<\/h3>\n<p>Di temsalt n yemrigen, nsenned dag-i \u0263ef yim\u1e0danen n Usuddu agra\u0263lan n unadi \u0263ef talwit n S\u1e6dukhulm (SIPRI). Tallit 2018-2022 ad naf deg-s an\u0263as ameqran deg ti\u0263in n yemrigen s\u0263ur Lezzayer (-58% \u0263ef ayen d-tu\u0263 di tallit 2013-2017). Timerna n texri\u1e0dt yettwamudden i tem\u1e25addit s\u0263ur adabu azzayri (ugar n 22 imelyaren idularen di 2023, me\u1e25sub ugar n sin n yimuren n texri\u1e0dt n 2022), yeskanay-d d akken kra yella kra yerna.<\/p>\n<p>Di tallit 2015-2019, Lezzayer tezga-d d tis setta di tmuran ddunit d-yetta\u0263en imrigen si berra, u te\u1e6d\u1e6def amkan wis tlata gar tmura d-yetta\u0263en imrigen s\u0263ur Rrus, deffir n Lhend d Ccinwa. Ma yella nerra ddehn-nne\u0263 ar ti\u0263in n yemrigen \u2013 daymen \u025bla \u1e25sab n SPIRI \u2013 di te\u0263zi n snat n tmerwin n yiseggasen, si 2002 ar 2022, ad naf belli azal n 76% n wayen d-tetta\u0263 Lezzayer si berra yettas-d si tmurt n Rrus. D tidet, ayagi yezga-d ddaw n 90% yellan deg iseggasen-nni n 1970, maca asemgired ur ye\u1e6d\u1e6duqet ara nezzeh.<\/p>\n<p>Maca, imi \u1e6drad di Lukrayn ur ye\u1e25bis ara Rrus deg uznuzu n yirden-ines i Lezzayer deg tmura nni\u1e0den n temna\u1e0dt (anernii n ti\u0263in n yirden arusi di Lmerruk, di Lezzayer, di Maser\u2026), llan yesteqsiyen \u0263ef wayen ye\u025bnan imrigen (s uznuzu d-i\u1e63ubben imi yella l\u1e25ewj di tmurt n Rrus yakan \u0263ef li\u01e7al n \u1e6drad akked l\u025buqubat n le\u01e7nas). Ma nquren s tallit 2014-2018, aznuzu n Rrus \u0263er berra yen\u0263es s wazal n 50% di tallit n 2019-2023. Di taallit-agi, Rrus teqqim d nettat i d tamezwarut i yeznuzuyen imrigen i Lezzayyer (48% n wayen d-tetta\u0263 Lezzayer si berra, deffir s wa\u1e6das n wayen d-tetta\u0263 si tmura n Lalman akked Ccinwa). Imira, wartimunent deg ayen ye\u025bnan imrigen metwal Rrus hattan gar-ane\u0263, kra n wul\u0263uyen i\u025beddan (am ti\u0263qin n lavyuwat n \u1e63\u1e63yada umi qaren (=Chasseur furtif) Su-57 n Rrus ttwekkiden-d \u0263ef ayagi. Ass-a, nnig n lexyal n usemgired, assa\u0263-agi icudd a\u1e6das \u0263er tazmert n uznuzu n yemrigen irusiyen \u2013 me\u1e25sub da\u0263en s li\u1e25ala n umennu\u0263 n Lukrayn.<\/p>\n<h3>Tamsalt n yiser\u0263an<\/h3>\n<p>Di temsalt n yiser\u0263an, llant tlata n tneqqi\u1e0din i ilaq umeslay fell-assent. Tamezwarut, i\u025beddan nnig n wassa\u0263en gar Rrus d Lezzayer, te\u025bna assa\u0263en gar Musku akked Tuddsa n tmura yeznuzuyen lbitrul (OPEP). Seld andah n \u1e6drad di Lukrayn, d ibeddi \u0263ef yiwen n rray i d-yufraren \u2013 leb\u0263i n OPEP, \u0263ef uqerru-s Sa\u025budiya, d azbu zdat n le\u1e25ris n Marikan. Ta\u0263test n usen\u0263es n ufares n lbitrul di tuber 2022 yeskanay-d atagi.<br \/>\nTis snat te\u025bna izemmar n tidet n Lezzayer akken ad te\u1e6d\u1e6def am\u1e0diq n Rrus deg uznuzu n lgaz i Turuft. Aswir n usuter agensay azzayri d tzemmar n ufaresyes\u025ban tilas smektayent-d d akken ayagi ur yezmir ad d-ye\u1e0dru, xas akken nwala mbe\u025bd mi yendeh \u1e6drad di Lukrayn timerna tameqrant n uznuzu n lgaz aazzayri metwal Turubt, lad\u0263a tamurt n \u1e6celyan.<br \/>\nTaneggarut terza acrik agejdan \u0263ef i tsenned Lezzayer akken ad tefru ugur \u0263ef aydeg d-nemmeslay s ufella, win yerzan tisemmar timec\u1e6da\u1e25 n ufares. Segmi ttwabedlen isu\u1e0daf i ujbad n yimseftiyen iberraniyen (ara inadin lad\u0263a i\u0263bula imaynuten n lbitrul d lgaz), anaba\u1e0d azzayri tban-d am akken terra lwelha-s ugar \u0263er tkebbaniyin n Marikan. Deg yiwen udiwenni ye\u1e0dran gar imqeddem n Marikan di yebrir 2022, ane\u0263laf azzayri n yiser\u0263an d lminat iwekked-d \u0263ef &#8220;tignatin n usefti n caruka i yettak u\u1e25ric lad\u0263a deg ayen ye\u025bnan anadi, asenfali d usefti n yiser\u0263an, s usirem ad nwali tikebbaniyin timarikaniyin ad ttikkint deg ul\u0263uyen n usefti ara d-iger u\u1e25ric ussan-a di-iteddun akken ad d-sfaydin deg usa\u1e0duf amaynut aa iseddun a\u1e25ric n yiser\u0263an.<\/p>\n<h2>Timsirin timeqranin n L\u1e25irak d \u1e6drad di Lukrayn deg ayen yerzan tasertit taberranit<\/h2>\n<p>Isentalen yemgaraden d-yettwabedren ar tura smektayen-d tal\u0263a i\u01e7ehden, yencewwalen u ine\u0263sen n caruka tarusit-tazzayrit.<br \/>\nDi 2019, mi d-tusa tnekra ta\u0263erfant ad tessembiwel adabu azzayri u ad tes\u0263iwel aqca\u025b n \u0190ebdel\u025baziz Butefliqa, Musku ur d-tyfrar ara akken iwata deg unnar agra\u0263lan. D tidet, im\u1e0debren izzayriyen tteklen bbelli ad ten-id-fehmen yim\u1e0debren irusiyen, maca ineggura-agi ur d-ddin ara \u025binani yid-sen. Di tazwara, acku ti\u01e7\u01e7in n uselway yettmettaten deg umkan-is ur ye\u025bw\u01e7ib ara i medden irkkel. Rnu-yas, acku adabu azzayri tettkel \u0263ef tinezmar n uma\u1e0dal akked n Turubt. Deg yiwet n tallit ixulfen \u0263ef tag-i yerzan tifsutin ta\u025brabin, anda iduba d tredsa \u2013 \u0263ef yella lettkal n urkad \u2013 srekden im\u1e0debren, Musku tufa iman-is di tsetratijit mgal-tagrawlit (axnaq n tnekra) n udabu aredsan azzayri s yiwet n tal\u0263a am Wacin\u1e6dun, Lpari, Bikin, ne\u0263q Anqara. Me\u1e25sub, adabu azzayri, ma\u010d\u010di am udabu asuri amedya, ur te\u1e25wa\u01e7 ara asenned n kra n tnezmart taberranit : tettkel \u0263ef akk tinezmar n ddunit.<br \/>\nAkken di\u0263en, imi Rrus te\u1e93dem \u0263ef Lukrayn, tufa-d zdat-s tarba\u025bt n yimezdiyen n latluntik (ar yiwwet n tseddart) i yeddan d Kiev, maca di Tefriqt, di Marikan talatinit, di Asya akked uma\u1e0dal a\u025brab, twala d akken icriken-is n yal ass \u2013 ula d wid iqerben ar Wacin\u1e6dun \u2013 ur s dewren ara s u\u025brur. Dag-i, Lezzayer ur txulef ara d\u0263a Lmerruk (yiwen rray deg tesquma n Tsuddut n le\u01e7nas (ONU) zdat n u\u1e93dam arusi), d amedya. Tallit-a tamirant d tagnit yettufarasen i iduba imsulta (yerna ggten yid-sen akken ur tta\u025b\u01e7aben ara i Musku d Wacin\u1e6dun di yiwen wakud) akked yecriken imser\u1e25en.<\/p>\n<p>Ar taggara, takriptukrat (cryptocratie) tazzayrit (adabu uffir, ur nettban ara, ur nettwa\u1e6d\u1e6def ara) yettak-d lewhi am akken yessawe\u1e0d ad yerbe\u1e25 mgal tagrawla, maca te\u1e25\u1e63a s wayen ilaqq fell-as ad texdem metwal tinezmar timeqranin : wartilin n tugdut akked trekda tamna\u1e0dant. Di tewtilin-agi, tazerfant i ilaq ad tes\u025bu metwal le\u01e7nas \u2013 akken ad tergel wartilin tamagdayt n daxel \u2013 tes\u025ba sin ye\u0263bula : ame\u1e93\u1e0du n usutel (=complexe obsidional) (tidmi n win yezgan ddaaw n usutel) d-ttwekkiden kra n yine\u1e0druyen (tadukli n Lmerruk akked Izrayil, alu\u0263u n wassa\u0263en akked Mali ne\u0263 akked Fransa) akked tsertit n usemme\u1e25 akked tinezmar ibe\u025bden. Akked Wacin\u1e6dun, ne\u01e7\u01e7a askasi adiwenni aredsan (am akken t-nwwala di du\u01e7ember 2023) \u0263as tella caruka i\u01e7ehden gar Izrayil d Marikan deg ayen i\u1e0derrun di \u0194azza. Akked Musku, netta\u025bra\u1e0d ad nkemmel caruka gar snat n tmura xas llant tigawin n Wagner di Libya akked Mali. \u1e6crad asemma\u1e0d yezmer ad d-yefk tawwurt n tuff\u0263a \u2013 s war-a\u1e25izi. Tallit tamirant d tallit n usuget n yem\u01e7aziyen (=accomodements) d usgetamsa\u0263i (=multi-client\u00e9lisme).<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tazwart : Lsisan imazrayen d yisertiyen n wassa\u0263en gar Rrus d Lezzayer Assa\u0263en gar Lezzayer d Musku yalass ttwagelmen-d amzun d azday ur nettembiwil ara i d-yewwin i\u1e93uran seg taggara n temharsa d \u1e6d\u1e6drad asemma\u1e0d. Yella umgired deg kra n temsal ur nban ara. Deg udlis Autopsie d&#8217;une guerre : l&#8217;aurore, Ferhat Abbas ye\u1e25ka-d \u0263ef [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":2202,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[38],"tags":[],"class_list":["post-1478","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-eclairages-am-tm"],"acf":{"like_count":0,"save_count":0,"view_count":302},"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v26.8 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Lezzayer \u2013 Rrus : D asa\u0263en yemzerwa\u025ben, ibe\u025bden \u0263ef \u1e63\u1e63wab n wazdayen - Babor media<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Lezzayer \u2013 Rrus : D asa\u0263en yemzerwa\u025ben, ibe\u025bden \u0263ef \u1e63\u1e63wab n wazdayen - Babor media\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Tazwart : Lsisan imazrayen d yisertiyen n wassa\u0263en gar Rrus d Lezzayer Assa\u0263en gar Lezzayer d Musku yalass ttwagelmen-d amzun d azday ur nettembiwil ara i d-yewwin i\u1e93uran seg taggara n temharsa d \u1e6d\u1e6drad asemma\u1e0d. Yella umgired deg kra n temsal ur nban ara. Deg udlis Autopsie d&#8217;une guerre : l&#8217;aurore, Ferhat Abbas ye\u1e25ka-d \u0263ef [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Babor media\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-11-10T13:50:08+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-01-14T22:36:53+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Alg-Russie.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"700\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"395\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Adlene Mohammedi\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Adlene Mohammedi\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"18 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/\"},\"author\":{\"name\":\"Adlene Mohammedi\",\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/#\/schema\/person\/0d11b1df196f5303cf344d7c7e74ef6f\"},\"headline\":\"Lezzayer \u2013 Rrus : D asa\u0263en yemzerwa\u025ben, ibe\u025bden \u0263ef \u1e63\u1e63wab n wazdayen\",\"datePublished\":\"2025-11-10T13:50:08+00:00\",\"dateModified\":\"2026-01-14T22:36:53+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/\"},\"wordCount\":3604,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Alg-Russie.webp\",\"articleSection\":[\"Tafawt\"],\"inLanguage\":\"am-tm\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/\",\"url\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/\",\"name\":\"Lezzayer \u2013 Rrus : D asa\u0263en yemzerwa\u025ben, ibe\u025bden \u0263ef \u1e63\u1e63wab n wazdayen - Babor media\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Alg-Russie.webp\",\"datePublished\":\"2025-11-10T13:50:08+00:00\",\"dateModified\":\"2026-01-14T22:36:53+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"am-tm\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"am-tm\",\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Alg-Russie.webp\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Alg-Russie.webp\",\"width\":700,\"height\":395},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Accueil\",\"item\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/accueil\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Lezzayer \u2013 Rrus : D asa\u0263en yemzerwa\u025ben, ibe\u025bden \u0263ef \u1e63\u1e63wab n wazdayen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/\",\"name\":\"Babor media\",\"description\":\"\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"am-tm\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/#organization\",\"name\":\"Babor media\",\"url\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"am-tm\",\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/LOGO-BABOR-1.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/LOGO-BABOR-1.png\",\"width\":134,\"height\":34,\"caption\":\"Babor media\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/#\/schema\/logo\/image\/\"}},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/#\/schema\/person\/0d11b1df196f5303cf344d7c7e74ef6f\",\"name\":\"Adlene Mohammedi\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"am-tm\",\"@id\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/6b7c4ea7fb48853a7d24e3ee48610f9aad1d8b5367c143eee3f48c1860a4dd30?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/6b7c4ea7fb48853a7d24e3ee48610f9aad1d8b5367c143eee3f48c1860a4dd30?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Adlene Mohammedi\"},\"description\":\"Chercheur en g\u00e9ographie politique (docteur de l\u2019Universit\u00e9 Paris 1 Panth\u00e9on-Sorbonne), expert associ\u00e9 au CERI (Sciences Po) et enseignant \u00e0 l\u2019Universit\u00e9 Paris 3 Sorbonne-Nouvelle et \u00e0 l\u2019Institut de relations internationales et strat\u00e9giques (IRIS).\",\"url\":\"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/author\/adlene-mohammedi\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Lezzayer \u2013 Rrus : D asa\u0263en yemzerwa\u025ben, ibe\u025bden \u0263ef \u1e63\u1e63wab n wazdayen - Babor media","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Lezzayer \u2013 Rrus : D asa\u0263en yemzerwa\u025ben, ibe\u025bden \u0263ef \u1e63\u1e63wab n wazdayen - Babor media","og_description":"Tazwart : Lsisan imazrayen d yisertiyen n wassa\u0263en gar Rrus d Lezzayer Assa\u0263en gar Lezzayer d Musku yalass ttwagelmen-d amzun d azday ur nettembiwil ara i d-yewwin i\u1e93uran seg taggara n temharsa d \u1e6d\u1e6drad asemma\u1e0d. Yella umgired deg kra n temsal ur nban ara. Deg udlis Autopsie d&#8217;une guerre : l&#8217;aurore, Ferhat Abbas ye\u1e25ka-d \u0263ef [&hellip;]","og_url":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/","og_site_name":"Babor media","article_published_time":"2025-11-10T13:50:08+00:00","article_modified_time":"2026-01-14T22:36:53+00:00","og_image":[{"width":700,"height":395,"url":"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Alg-Russie.webp","type":"image\/webp"}],"author":"Adlene Mohammedi","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Adlene Mohammedi","Est. reading time":"18 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/"},"author":{"name":"Adlene Mohammedi","@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/#\/schema\/person\/0d11b1df196f5303cf344d7c7e74ef6f"},"headline":"Lezzayer \u2013 Rrus : D asa\u0263en yemzerwa\u025ben, ibe\u025bden \u0263ef \u1e63\u1e63wab n wazdayen","datePublished":"2025-11-10T13:50:08+00:00","dateModified":"2026-01-14T22:36:53+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/"},"wordCount":3604,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Alg-Russie.webp","articleSection":["Tafawt"],"inLanguage":"am-tm","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/","url":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/","name":"Lezzayer \u2013 Rrus : D asa\u0263en yemzerwa\u025ben, ibe\u025bden \u0263ef \u1e63\u1e63wab n wazdayen - Babor media","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Alg-Russie.webp","datePublished":"2025-11-10T13:50:08+00:00","dateModified":"2026-01-14T22:36:53+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#breadcrumb"},"inLanguage":"am-tm","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"am-tm","@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Alg-Russie.webp","contentUrl":"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Alg-Russie.webp","width":700,"height":395},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/algerie-russie-des-relations-compartimentees-loin-des-logiques-dalliances\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Accueil","item":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/accueil\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Lezzayer \u2013 Rrus : D asa\u0263en yemzerwa\u025ben, ibe\u025bden \u0263ef \u1e63\u1e63wab n wazdayen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/#website","url":"https:\/\/www.babor-media.com\/","name":"Babor media","description":"","publisher":{"@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.babor-media.com\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"am-tm"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/#organization","name":"Babor media","url":"https:\/\/www.babor-media.com\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"am-tm","@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/LOGO-BABOR-1.png","contentUrl":"https:\/\/www.babor-media.com\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/LOGO-BABOR-1.png","width":134,"height":34,"caption":"Babor media"},"image":{"@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/#\/schema\/logo\/image\/"}},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/#\/schema\/person\/0d11b1df196f5303cf344d7c7e74ef6f","name":"Adlene Mohammedi","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"am-tm","@id":"https:\/\/www.babor-media.com\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/6b7c4ea7fb48853a7d24e3ee48610f9aad1d8b5367c143eee3f48c1860a4dd30?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/6b7c4ea7fb48853a7d24e3ee48610f9aad1d8b5367c143eee3f48c1860a4dd30?s=96&d=mm&r=g","caption":"Adlene Mohammedi"},"description":"Chercheur en g\u00e9ographie politique (docteur de l\u2019Universit\u00e9 Paris 1 Panth\u00e9on-Sorbonne), expert associ\u00e9 au CERI (Sciences Po) et enseignant \u00e0 l\u2019Universit\u00e9 Paris 3 Sorbonne-Nouvelle et \u00e0 l\u2019Institut de relations internationales et strat\u00e9giques (IRIS).","url":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/author\/adlene-mohammedi\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1478","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1478"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1478\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2058,"href":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1478\/revisions\/2058"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2202"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1478"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1478"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.babor-media.com\/am-tm\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1478"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}